Istället för den utlovade sänkningen av skatten på ISK-konton, ser svenska småsparare nu en rekordhöjning. Kritiken växer mot regeringens beslut.
Brutna löften i Tidöavtalet
Trots löftet om sänkta skatter på investeringssparkonton (ISK) i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna förra året, står det nu klart att skatten istället kommer att öka. Detta har lett till förbryllning och besvikelse bland landets småsparare.
Joacim Olsson, vd för Aktiespararna, är upprörd över beslutet. I en intervju med Dagens PS uttrycker han sin frustration: “Det är faktiskt obegripligt. Vi borde uppmuntra sparande istället för konsumtion. Men nu straffas de som tar ansvar för sin ekonomi och sin framtid med vad som känns som en brandskatt. Det sänder helt fel budskap."
Omkring 3,9 miljoner svenskar har sina besparingar på ISK-konton, med ett genomsnittligt sparande på 280 000 kronor. Därför skulle en skattesänkning gynna en stor majoritet av befolkningen. Men istället ser vi nu en rekordökning av skatten på dessa konton.
Bakgrunden till höjningen
Den underliggande orsaken till den höjda skatten är en automatisk uppräkning av ISK-skatten, likt den automatiska höjningen av gränsen för statlig inkomstskatt.
Joacim Olsson förklarar vidare: "I år valde man att pausa höjningen av gränsen för statlig inkomstskatt, men sparande prioriterades inte. Jag är väldigt besviken."
ISK-kontots ekonomiska påverkan
Investeringssparkontot har varit en framstående sparform för svenska hushåll, särskilt under åren med låga räntor. Skatten beräknas som 30% av det som kallas schablonintäkt. Den ränta som schablonintäkten beräknas utifrån har dock ökat kraftigt det senaste året, vilket i sin tur kraftigt ökat skattetrycket för svenska sparare.
Som ett exempel skulle någon med 100 000 kronor i ISK-sparande betala 400 kronor i skatt. Men med den nya höjningen kommer skatten att bli tre gånger så hög.
Spararnas framtid
Sedan ISK introducerades för 10 år sedan har regeringen tagit ut 32 miljarder i skatt från dessa konton. Med den nuvarande höjningen förväntas regeringen dra in lika mycket under endast två år.
"Det bästa hade varit att helt avskaffa skatten på ISK-sparande under 300 000 kronor. Men vi ser ingen sådan förändring, och istället för förbättringar höjs skatten ytterligare. Det är en stor besvikelse”, avslutar Joacim Olsson.
