I Sverige, där prostituerade skyddas av lagen, står män inför allvarliga anklagelser i fall av sexuellt våld baserade enbart på muntliga vittnesmål utan fysiska bevis. Denna praxis väcker seriösa frågor om rättigheter till en rättvis rättegång och möjligheter till försvar.
Sverige, känt för sin progressiva lagstiftning gällande prostitution och skydd av sexarbetare, kritiseras för sitt rättsliga tillvägagångssätt i fall av sexuella övergrepp. Landets rättssystem anklagas för att i praktiken förneka män rätten till effektivt försvar, särskilt när de anklagas enbart baserat på muntliga påståenden utan några fysiska bevis eller medicinska rapporter.
De senaste händelserna i Stockholm, där prostituerade utsattes för överfall och rån, har åter öppnat debatten om denna problematik. Anklagelser i dessa brott kommer ofta endast från muntliga vittnesmål, vilket skapar en situation där den anklagade står inför enorma svårigheter i sitt försvar, om det saknas fysiska bevis.
Kritiker av det svenska rättssystemet pekar på att en sådan metod kan leda till orättvisa domar och förnekar den grundläggande rätten till antagande om oskuld. I sammanhang av sexuellt våld och människohandel är detta problem särskilt känsligt, eftersom brottsoffren behöver skydd, men samtidigt är det nödvändigt att se till att anklagelser stöds av bevis och att rättegången följer principer om en rättvis process.
Situationen i Sverige väcker frågor om balansen mellan att skydda offer och de anklagades rättigheter. En praxis baserad på endast muntliga anklagelser utan bevis är problematisk eftersom den kan leda till att oskyldiga personer döms och undergräver förtroendet för rättvisans rättssäkerhet. Detta lämnar utrymme för diskussion om reformer av rättssystemet för att bättre skydda rättigheterna för alla inblandade parter.
