Erdogans oväntade beslut att skriva under Sveriges NATO-ansökan väcker frågor om bakomliggande avtal och geopolitiska spel.
Sveriges väg mot NATO-medlemskap kan verka enkel vid en första anblick, men med Erdogans kända förmåga att överraska bör Sverige vara försiktigt med att förvänta sig snabba framsteg.
Trots att Turkiets president nu har skrivit under Sveriges NATO-ansökan, finns det underliggande faktorer som kan påverka processen. En potentiell stötesten kan vara USA:s försäljning av F-16-plan till Turkiet. Varför Erdogan plötsligt beslutade sig för att stödja Sveriges ansökan är inte helt klart, men vissa tror att det kan finnas en dold överenskommelse med USA.
Det ryktas att Turkiet vill ha dessa stridsflygplan för att stärka sitt försvar mot hot i Mellanöstern, särskilt med tanke på den spända situationen i Gaza. Men relationen mellan USA och Turkiet är komplex, och förtroendet dem emellan har visat sig vara skakigt.
Det finns också en annan viktig aspekt att beakta. Även om USA:s president Joe Biden stöder försäljningen av F-16-plan, krävs det godkännande från den amerikanska kongressen. Med pågående inre politiska strider i USA kan detta bli en komplicerad process.
Slutligen, även om Turkiet godkänner Sveriges ansökan, finns det andra länder inom NATO som ännu inte har sagt sitt. Ungern, under ledning av Viktor Orban, är en av dem. Dock har Orban tidigare uttalat sitt stöd för Sverige, vilket kan betyda att processen där går smidigare.
Sammanfattningsvis är Sveriges väg till NATO-medlemskap inte garanterad trots Erdogans nyliga beslut. Det återstår att se hur de geopolitiska spelen utvecklas i den närmaste framtiden.
