Varför investerar allt fler riskkapitalbolag i resebranschen? Upptäck trenderna bakom ökade affärer, lyxresor och efterfrågan på uppgraderade hotell i Europa och globalt.
Private equitybolag visar ett allt större intresse för hotell, resortanläggningar och restauranger, med målet att omvandla dem till mer lönsamma tillgångar inför en framtida försäljning.
Under det senaste året har antalet affärer inom resesektorn ökat markant, vilket sammanfaller med en stark återhämtning av resandet. Denna utveckling har främst drivits av en återuppblomstring av destinationer i Asien och Stilla havet, samt en robust efterfrågan från stora utgångsmarknader.
Enligt GlobalData’s Deals Database genomfördes fjorton private equity-affärer inom den europeiska turism- och fritidssektorn under andra kvartalet 2024, med en sammanlagd värdering på 822,9 miljoner dollar (724,4 miljoner euro).
Några betydande affärer inkluderar Ares Management Corporation och EQ Groups förvärv av Landsecs hela hotellportfölj i Storbritannien för cirka 400 miljoner pund (466,7 miljoner euro).
Men vad ligger bakom detta ökade engagemang från private equity-bolag inom resesektorn?
Efter pandemin köpte flera private equity-bolag upp undervärderade tillgångar, med planer på att investera ytterligare i dem när marknaden återhämtade sig. Enligt Andrew Keller, direktör på Stax Consulting, har private equity-aktiviteten inom resesektorn ökat kraftigt och stod för cirka 40% av alla fusioner och förvärv inom brittisk resebransch under 2024.
"Denna ökning drivs av en kombination av återhämtad resandeefterfrågan efter Covid-19 och tillgången på kapital, vilket lockar bolag tillbaka till hotell, resor och resebyråer. Många private equity-bolag använder sig av köp-och-bygg-strategier för att snabbt skala upp verksamheten," förklarar Keller.
Graham Miller, direktör vid Nova School of Business & Economics’ Institute of Tourism and Hospitality, noterar att särskilt hotell- och resortsektorn har dragit till sig stora investeringar, men även restaurangkedjor och researrangörer har fått private equity-kapital.
Dr. René-Ojas Woltering, biträdande professor i fastighetsfinansiering vid EHL Hospitality Business School, pekar på att demografiska trender och begränsad tillgång på fastigheter i attraktiva lägen också spelar roll.
"Flera faktorer driver denna optimism. För det första indikerar välbärgade babyboomers som närmar sig pensioneringen en potentiellt högre framtida efterfrågan. Samtidigt är utbudet begränsat i toppdestinationer på grund av höga kostnader för mark, regelverk och inflation, vilket gör det dyrt att bygga nya hotell och därmed gynnar förvärv av befintliga tillgångar," säger Woltering.
En förändring i konsumenternas utgiftsmönster mot lyx- och välbefinnandeupplevelser, inklusive resor, har också skapat fler investeringsmöjligheter. Detta inkluderar ofta uppgraderingar av hotell och annan reseinfrastruktur för att möta dagens resenärers förväntningar.
Nyupptäckta destinationer, särskilt i Centralasien och Norden, har lett till behov av nybyggnation eller renovering av befintliga anläggningar för att hantera den ökade turisttillströmningen.
James Thornton, VD för Intrepid Travel, noterar en ökad efterfrågan i Skandinavien: "Danmark, Sverige, Norge, Finland – vi ser en stark efterfrågan efter vår typ av resor i dessa länder."
Private equity-bolag engagerar sig alltmer i både nybyggnation och renoveringar, samt i teknik-, underhålls- och driftbolag inom rese- och hotellbranschen.
Trots en avmattad global ekonomi och högre inflation och räntor fortsätter konsumenterna att resa, även om de väljer mer budgetvänliga alternativ och kortare resor. Detta kan indikera branschens motståndskraft och bidra till private equity-bolagens intresse.
Hur förändrar private equity-bolagen sina förvärv?
Private equity-bolag genomför ofta olika förändringar i de företag de investerar i eller förvärvar, med målet att öka lönsamheten inför en framtida försäljning. Dessa förändringar kan variera från mindre renoveringar till en fullständig omstrukturering.
Keller förtydligar: "Private equity-bolag driver transformation genom operativa och strategiska åtgärder, såsom effektivisering av system, införande av modern teknik och ny ledning för att förbättra resultatet."
Han betonar också att fokus ligger på högavkastande segment som lyx- och gruppresor, samt avyttring av underpresterande delar av verksamheten.
I vissa fall kan private equity-bolag ha specifika mål med sina investeringar. Miller nämner till exempel Intrepid Travels samarbete med Genairgy, som syftar till att främja ansvarsfullt resande.
Woltering tillägger: "Hotell drar stor nytta av private equity-kapital och expertis, särskilt mindre, familjeägda verksamheter som annars kanske saknar resurser."
Andra vanliga åtgärder inkluderar omfinansiering, integration av ny teknik och standardisering av tjänster för att maximera kostnadseffektiviteten.
Vilka utmaningar finns?
Trots fördelarna med private equity-kapital kan omvandlingen av reseföretag till mer lönsamma enheter vara komplex. Miller påpekar: "Private equity-bolag har ett rykte om sig att vara mycket krävande när det gäller mål och förväntningar."
Balansen mellan kostnadsbesparingar och hög servicenivå kan vara svår, särskilt i en turbulent marknad. Keller lyfter fram flera utmaningar:
"Resesektorns oförutsägbara natur, påverkad av geopolitisk osäkerhet och förändrade bokningsvanor, gör prognoser och värderingar komplicerade. Samtidigt måste bolagen balansera kostnadsbesparingar med att upprätthålla kvaliteten, eftersom aggressiva nedskärningar kan skada varumärket."
Ytterligare hinder inkluderar strikta regler, ökade krav på hållbarhet och svårigheter att hitta köpare till höga värderingar.
För reseföretag kan en förlust av varumärkesidentitet bli problematisk när snabba förändringar i ledning, prissättning och varumärkesstrategi genomförs. Kortsiktig vinstmaximering kan också äventyra långsiktig hållbarhet och kundlojalitet.
Miller betonar vikten av samsyn mellan ursprungliga ägare och investerare: "Utmaningen ligger i att anpassa mål och tidsramar. Ursprungliga ägare vill inte förlora kontrollen, men investeringarna behövs för att uppnå mål som annars vore omöjliga."
Makroekonomiska faktorer som höga finansieringskostnader kan påverka avkastningen negativt, även om de samtidigt kan skapa möjligheter till fördelaktiga köp av underprissatta tillgångar.
Brist på arbetskraft och regulatoriska hinder kan också försvara processen. Woltering konstaterar: "Många europeiska marknader har brist på personal inom hotellbranschen, vilket komplicerar rekrytering och drift. Dessutom kan strikta byggregler och bevarandekrav fördröja renoveringar och öka kostnaderna."
