Sveriges regering planerar att skärpa vapenlagarna efter det dödliga skolskjutningen i Örebro, den värsta masskjutningen i landets historia. Bland offren fanns flyktingar från Syrien och Bosnien.
Sveriges regering har meddelat planer på att skärpa vapenlagarna efter det värsta masskjutningen i landets historia. Sju kvinnor och fyra män mellan 28 och 68 år dog i attacken, inklusive gärningsmannen som tog sitt eget liv, enligt polisen. Den misstänkte, som i svenska media har identifierats som 35-årige Rickard Andersson, ägde lagligt fyra gevär, varav tre hittades på skolan.
Sveriges borgerliga koalitionsregering, som är beroende av stöd från Sverigedemokraterna, sa på fredagen att de kommer att sträva efter att öka kontrollerna kring vapenköp och förbjuda vissa typer av vapen. "Det finns vissa typer av vapen som är så farliga att de endast bör innehas för civila ändamål som ett undantag", sa regeringen i ett uttalande.
Statsminister Ulf Kristersson, som befann sig på besök i Lettland, sa till journalister: "Vi måste se till att endast rätt personer har vapen i Sverige." Sverigedemokraterna stödjer förslagen om att ändra lagen, inklusive större begränsningar för tillgång till halvautomatiska vapen. "Den fruktansvärda våldshandlingen i Örebro väcker flera centrala frågor om vapenlagstiftningen", sa partiet i ett uttalande.
AR-15, en specifik typ av halvautomatiskt gevär som är kraftfullt och kan bära stora magasin, lyftes fram av regeringen som ett exempel på vapen som kan begränsas. Polisen har inte bekräftat exakt vilka vapen som användes i attacken, men AR-15 har använts i många masskjutningar i USA. Flera långa gevär hittades på platsen för attacken i Örebro, tillsammans med tio tomma magasin.
Enligt nuvarande svenska vapenlagar kan alla över 18 år utan brottsregister ansöka om tillstånd för hagelgevär, pistol eller halvautomatiskt gevär. De måste motivera för polisen varför de behöver ett vapen. Personer över 20 år kan ansöka om särskilt tillstånd för att inneha helautomatiska vapen. Enligt siffror från SVT har cirka 580 000 svenskar vapenlicens av en befolkning på cirka 10,5 miljoner. En schweizisk studie från 2017 visade att det fanns cirka 2,3 miljoner vapen i civil ägo i Sverige, vilket motsvarar cirka 23 vapen per 100 invånare, jämfört med 29 i Norge och 120 per 100 i USA.
För att få jaktlicens i Sverige krävs ett teoriprov och ett praktiskt prov. Cirka 280 000 svenskar har en jaktlicens. Polisen har ännu inte offentligt identifierat offren för attacken i Örebro eller fastställt ett motiv för attacken. Bland de döda fanns, enligt familjemedlemmar och personer i samhället, syrier som flytt kriget som flyktingar, samt en bosnier.
Svensk polis är vanligtvis försiktiga med att namnge misstänkta under en utredning, men bristen på officiell information har bidragit till en känsla av rädsla och osäkerhet bland Örebros invandrarsamhällen under de senaste dagarna. "Vi behöver mer information", sa Nour Afram, 36 år, som befann sig inne i Risbergska skolan när attacken började. "Vi vet inte varför han gjorde det, varför riktade han in sig på den här skolan? Var han sjuk eller var det något annat?" sa hon.
Afram väntade på att gå in i klassrummet när hon hörde folk skrika att det fanns en skytt. "Vi började springa och sedan hörde jag skotten", sa hon. "En först, sedan tak tak tak – kanske tio skott. Jag var så rädd att jag kände hur mitt hjärta stannade i bröstet."
Sverige har en relativt hög nivå av vapenägande och vapenbrott efter europeiska standarder, även om de flesta vapen är lagligt ägda och används för jakt. Vapenbrott är oftast förknippade med gäng, som också har börjat använda bomber för att attackera varandra. Vapenbrott som inte är kopplade till gäng är mindre vanliga, och tisdagens attack var landets första skolskjutning och dess värsta masskjutning. Totalt dog fyra personer i två separata skolknivattacker 2015 och 2022.
