Kan Tysklands återupplivande stålindustri ge ny fart på ekonomin? Utforska hur försvarsindustrin och höga tariffer påverkar stålboomen.
Kan Tysklands återupplivade stålindustri bidra till en ekonomisk uppgång? Frågan aktualiseras i takt med att USA inför skärpta tullar på stål- och aluminiumimport.
Den europeiska kommissionen har förberett motåtgärder efter att den amerikanske presidenten Donald Trump meddelade en fördubbling av tullarna från 25 till 50 procent. Som en av världens största exportekonomier, särskilt inom bilar, maskiner, elektriska produkter och kemikalier, kan Tyskland drabbas av prisfall vid en överproduktion.
Försvarsindustrin som drivkraft? Med ökade geopolitiska spänningar vänder sig bilindustrin mot försvarsproduktion, vilket kan skapa en efterfrågeboom för stål – en grundläggande råvara för vapentillverkning.
Tyska vapentillverkaren Rheinmetall har sett en kraftig uppgång i aktievärde sedan årsskiftet. Anledningen är den nya regeringens löfte om betydande ökade försvarsutgifter under ledning av kristdemokraten Friedrich Merz.
"Stålindustrin drabbas för närvarande av höga energipriser, liksom stora delar av ekonomin,"
säger Thomas Erndl, försvarspolitisk talesperson i den tyska parlamentet. Han tillägger att regeringen vidtar åtgärder för att minska denna börda med marknadsanpassade verktyg, men att subventioner inte övervägs.
Enligt den nya koalitionsöverenskommelsen ska elskatten sänkas till EU:s lägsta tillåtna nivå, samtidigt som nätavgifter och tilläggsavgifter skärps ned.
En bransch under press Stålindustrin har länge kämpat mot billiga kinesiska import, höga energipriser och omställningen till klimatvänlig vätgasproduktion. Antalet anställda har minskat dramatiskt – från 175 000 år 1990 till knappt 78 000 idag.
Tobias Aldenhoff, chef för ekonomisk och handelspolitik vid det tyska stålförbundet, konstaterar att branschen står inför stora utmaningar. "Om kundindustrierna återhämtar sig kommer det att påverka stålefterfrågan positivt. Men i vilken utsträckning stålföretagen kan dra nytta av detta beror på ramvillkoren," säger han.
Förbundet efterlyser effektiva verktyg för att skydda EU-marknaden mot prisdumpning och överkapacitet, särskilt från Kina. EU-kommissionen lanserade i mars en handlingsplan för stål- och metallsektorn, med syfte att motverka orättvisa handelshinder.
Thyssenkrupps utmaningar Den tyska industrijätten Thyssenkrupp förbereder en försäljning av ytterligare 30 procent av sin stöldivision till den tjeckiske miljardären Daniel Křetínský, som redan äger 20 procent. Företaget planerar att lägga ned 11 000 arbetstillfällen, enligt rapporter.
Nedmonteringen av det 200-åriga företaget speglar den bredare tyska ekonomins utmaningar. Höga energikostnader och dåliga utlandsinvesteringar har gjort stålproduktion alltmer olönsam. ThyssenKrupp Steel redovisade en förlust på 23 miljoner euro under årets första hälft.
Rheinmetall välkomnar dock en diversifiering av marknaden för pansarstål. Efter att Thyssenkrupp avslutade sin produktion har företaget främst förlitat sig på svenska leverantörer, men har nu börjat köpa in stål från tyska källor.
Osäker framtid Expertisbrist gör det osannolikt att den tyska staten skulle kunna rädda Thyssenkrupp. En räddningsaktion skulle dessutom innebära en betydande skattebörda om företaget fortsätter att gå med förluster.
Även om Tysklands ökade försvarsinvesteringar ger viss optimism, räcker det inte för att upprätthålla en livskraftig stålindustri. Som global råvara är stålproduktionens framtid knuten till bredare ekonomiska trender och konkurrensförhållanden.
