Ungern ifrågasätter Sveriges intresse för NATO-medlemskap

Ungerns regeringschef Gergely Gulyás har uttryckt att Sverige inte verkar lägga vikt vid att lösa bilaterala frågor med Ungern, vilket kan ha en inverkan på ratificeringen av Sveriges inträde i NATO. "Om det inte är viktigt för Sverige, varför ska jag oroa mig?" sade Gulyás, som anklagade Sverige för att inte söka kontakt med Ungern för att lösa deras relationer. Enligt honom borde den svenska regeringen förfråga den ungerska riksdagen om dess invändningar.

Gulyás upprepade att Ungern fortfarande vill undvika att vara det sista landet som ratificerar Sveriges inträde i NATO. Den andra NATO-medlemmen som ännu inte har ratificerat Sveriges inträde är Turkiet. Turkiets parlamentariska utskott för utrikespolitik godkände NATO-utvidgningen till att inkludera Sverige den 26 december förra året, vilket innebär att det turkiska lagstiftande organet snart kan fatta ett beslut i frågan. Ungerns vice premiärminister Zsolt Semjén presenterade regeringens lagstiftningsprogram för vårsessionen 2024 till parlamentets talman László Kövér på måndagen. Programmet innehåller 18 lagförslag eller ändringar, men inget av förslagen gäller ratificeringen av Sveriges NATO-medlemskap, enligt den ungerska webbplatsen telex.hu.

Förslagen i regeringens lagstiftningsprogram inkluderar en ändring av lagen om vattentjänster, justitiella reformer, erkännande av utländska examensbevis och förhandlingar om statsbudgeten för 2025. Finansministern ska lägga fram förslaget i april, och parlamentet ska rösta om det i juni. Det ungerska parlamentet har tillsammans med Turkiet försenat ratificeringen av Sveriges inträde i NATO i över ett och ett halvt år. De är de två sista NATO-medlemsstaterna som ännu inte har godkänt Sveriges anslutning. Det turkiska parlamentariska utskottet för utrikespolitik har redan stött Sveriges inträde i NATO. För att få Ankaras godkännande återstår bara att hela parlamentet går med på det. I oktober stödde Turkiets president Recep Tayyip Erdogan Sveriges medlemskap i alliansen.

NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg uttryckte efter ett möte med den ungerska presidenten Katalin Nováková i Bryssel i november förra året förväntan om att Ungern snabbt skulle ratificera Sveriges inträde i Nordatlantiska alliansen. Nováková sa att hon hoppas att Sverige snart kommer att gå med i NATO, men att det är det ungerska parlamentet som fattar beslutet. Fördröjningen av ratificeringen från Ungerns sida motiveras påstås vara en svensk kortfilm från 2019 som kritiserar demokratins tillstånd i Ungern och som visats som en del av skolundervisningen. Filmen hävdar att demokratins tillstånd i Ungern har försämrats kontinuerligt sedan 2010.

Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó meddelade från New York att det faktum att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har lagt fram ett lagförslag för parlamentet om att godkänna Sveriges inträde inte förändrar situationen i Ungern. Sverige hade ursprungligen hoppats att kunna gå med i NATO sommaren 2022, men landets anslutning blockerades av Ungern och Erdogan. Erdogan fördröjde i flera månader att lägga fram det svenska anslutningsprotokollet för ratificering i det turkiska parlamentet och kritiserade Stockholm för att ge skydd åt medlemmar i grupper som Ankara anser vara terrorister. Sverige ansökte om NATO-medlemskap våren 2022 tillsammans med Finland som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina. Finland är redan medlem i NATO. Endast Turkiet och Ungern har inte godkänt Sveriges inträde i NATO.

Denna fråga diskuterades av ledamöterna i de parlamentariska grupperna för regeringspartierna Fidesz-KDNP under ett fältmöte i Ostřihomi. En tio minuter lång svensk dokumentär med kritiskt innehåll om demokratin i Ungern visades, vilket flera ungerska ministrar påpekade. Talman för det ungerska parlamentet László Kövér sa i samband med videon att Ungern inte behöver sådana allierade, och att det inte är säkert att Ungern måste ratificera Sveriges inträde i NATO. Kövér antydde därmed ytterligare förseningar i processen för Sveriges inträde i NATO. "Det är inte säkert att vi måste ratificera Sveriges inträde i NATO," sa Kövér efter att Ungerns utrikesminister skrev ett brev till sin svenska motsvarighet där han uttryckte oro över "partiska och orättvisa" anklagelser som enligt honom vissa svenska politiker riktar mot den ungerska regeringen.

Den ungerska regeringen har tidigare sagt att den har uppfyllt sin roll i frågan om Sveriges ansökan om NATO-medlemskap genom att lägga fram ratifikationsdokumentet för parlamentet för två år sedan. Parlamentet kommer att ha möjlighet att besluta när det ska rösta om ratificeringen vid ett plenarsammanträde, sa Ungerns utrikes- och handelsminister Péter Szijjártó. Chef för ungersk diplomati påpekade att det ännu inte varit möjligt att lösa tvistefrågor med Stockholm. "Jag beklagar att Ungern har blivit målet och offret för denna internationella politiska diskurs som kännetecknas av kritik och domar som ingriper i det ungerska inrikespolitiska livet," tillade Szijjártó.