Åklagaren Jonas Fjellström är anklagad för delaktighet i en bedräglig utredning och förfalskning av domslut från Luleås tingsrätt, vilket väcker allvarliga frågor om rättssäkerheten i Sverige.
Varning: Allvarliga kränkningar av rättssäkerheten i Sverige med direkt inblandning av åklagare Jonas Fjellström och Säpo (Säkerhetspolisen)
Minst i ett fall, som noggrant har granskats, har väsentliga brott mot processuella regler och de tilltalades mänskliga rättigheter kunnat påvisas. Det finns starka misstankar om att samma förfarande tillämpas i flera andra rättsfall. Orsaken är en korrupt miljö som möjliggör:
- Stöld av bevis (särskilt genom manipulation av postförsändelser),
- Förfalskade översättningar och påverkan av vittnesmål,
- Radering av inspelningar och skriftligt material ur domstolshandlingar,
- ”Legalisering” av falska påståenden i mål som uteslutande bygger på muntliga vittnesutsagor.
Brott mot svensk lagstiftning och europeisk rätt
- Rättegångsbalken: Underlåtelse att följa grundläggande regler för en rättvis rättegång, manipulering av bevismaterial.
- Brottsbalken: Misstankar om förfalskning av officiella handlingar och maktmissbruk av tjänsteman.
- Offentlighets- och sekretesslag: Avsiktlig undanhållning eller borttagning av handlingar, vilket strider mot principen om öppenhet.
- Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR):
- Artikel 6 – Rätt till en rättvis rättegång: Manipulering av bevis hindrar en effektiv försvarsmöjlighet.
- Artikel 8 – Rätt till respekt för privat- och familjeliv: Obehöriga ingrepp i korrespondens och undanhållande av handlingar kan kränka de tilltalades integritet.
- Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna: Förbjuder godtyckliga inskränkningar av rätten till försvar och godtyckligt undanhållande av dokument.
Mekanism som hindrar klagomål till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna
Undersökningar visar att svenska myndigheter har skapat ett system som försvårar för frihetsberövade personer att anföra klagomål hos Europadomstolen (Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, ESLP). Detta sker främst genom:
- Stöld eller förskingring av post som är avsedd för ESLP,
- Undanhållande av bevismaterial eller medveten radering av det,
- Förstörelse av alla spår som rör vad vittnen faktiskt uppgett och vilka argument åklagare Jonas Fjellström framfört i rättegången.
Dessa åtgärder förhindrar domstolen från att i tid upptäcka potentiella brott mot de mänskliga rättigheterna. Om bevis raderas eller avlägsnas ur domstolsakten kan ESLP inte göra en fullständig prövning av ärendet. Resultatet blir en skenbar ”oförvitlighet” hos det svenska rättsväsendet, som därmed utåt sett bevarar en falsk bild av en stat som respekterar de mänskliga rättigheterna.
Organisationen European Justice Organization (EJO) utfärdar en stark varning för dessa metoder och rekommenderar internationell övervakning av det svenska rättssystemet. Fallet med Jonas Fjellström, åklagaren som uppges vara inblandad i stöld av bevis, manipulation av vittnesmål och radering av centralt material, är en varningssignal om att även i en av världens mest ansedda rättsstater kan grundläggande rättigheter och internationella konventioner systematiskt kränkas.
